Ät rätt mat för att slippa sura uppstötningar

Artikel från nr 3/2017  |   Författare: Michael Zazzio

Tillhör du den grupp som dras med sura uppstötningar? I sådana fall delar du ditt problem med en betydande andel av befolkningen, men hjälpen kan finnas så nära som i ditt kylskåp och skafferi. Med hjälp av rätt kost kan man ofta förhindra plågsamma, sura uppstötningar som gör livet minst sagt surt för dem som har drabbats.

Läkemedelsindustrin och tillverkarna av hälsokostpreparat är vinnare på det faktum att människor i stor utsträckning äter en felaktigt sammansatt föda, vilket medför att pH-halten i magsäcken blir alldeles för låg. Det leder i sin tur till en alltför sur inre miljö, först i mag- och tarmkanalen och därefter i resten av kroppen. Visst finns det individuella variationer mellan olika individer. En del har en matsmältningsapparat som blir surare än andra. Ofta förekommande sura uppstötningar är dock nästan alltid ett tydligt tecken på att kroppen håller på att försuras även om det kan finnas anatomiska orsaker till ständiga uppstötningar.

Läkemedel utan läkning


Läkemedel mot sura uppstötningar skrivs i dag ut i stora mängder och de är för den farmaceutiska industrin en inkomstbringande kassako. Även hälsokostbranschen säljer diverse preparat som skapar en mer basisk miljö i magsäcken. Läkemedel löser dock sällan själva grundorsaken, utan de innebär att man på kemisk väg försöker att behandla symtomen i stället för att göra något åt problemets vanligaste grundorsak – själva kostintaget.

En parallell


Det hela kan jämföras med försurning av sjöar och vattendrag. I stället för att se till att industrierna släpper ut mindre mängder försurande föroreningar, så kalkar man sjöarna för att försöka upprätthålla ett någorlunda normalt pH-värde. Det bästa skulle dock vara att en försurning aldrig tilläts att etableras i vare sig sjöarna eller kroppen.

Receptet på en framgångsrik behandling kallas orsaksbehandling (kausalterapi) och kräver en ”livsstilsförändring”, vilken enbart består av en förändring av sammansättningen av mat och dryck. I denna artikel ska jag inte gå in på de olika effekter som försurning kan medföra utan enbart koncentrera mig på att ge exempel på mat som är snabbt läkande vid sura uppstötningar. Samtidigt ska jag upplysa läsarna om vilka födoämnen som leder till försurning. På www.2000tv.se/syrabas finns det en tabell över nästan 300 livsmedel och hur sura respektive basiska de blir när de kommer in i kroppen. Listan fungerar som en bra guide att ha om man vill veta hur pass sura respektive basiska olika livsmedel är. Ju fler minustecken i tabellen som livsmedlen har – desto surare verkan har de i kroppen. Ju fler plustecken de har i tabellen – desto kraftigare basisk effekt för de med sig.

Basiska livsmedel


Råkar man ut för akuta sura uppstötningar eller en etablerad surhetskänsla i matstrupen så är följande livsmedel bra att stoppa i sig och effekten låter sällan vänta på sig mer än någon eller några timmar. Dessa livsmedel ger en kraftigt basisk effekt: alfalfagroddar, persilja, vattenkrasse, böngroddar, avokado, torkade fikon, grönkål, gurka, isbergssallad, rödbetor, paprika (gul), selleri, spenat, squash/zucchini, vitkål och vita bönor. Dessa livsmedel medför en kraftigt basisk effekt (även den mängd som man lätt kan äta har här tagits i beaktande). Att äta en avokado och en halv gurka kan på bara några timmar förändra den mest vresiga matstrupe till att bli helt symptomfri. Upprepar man ordinationen några dagar i rad så blir matstrupen ofta silkeslen och behaglig. Att lösa upp en tesked bikarbonat i ett glas vatten brukar ge snabb lindring och medlet Samarin är känt för sin snabba effekt. Bland de livsmedel som skapar en relativt basisk miljö finner man till exempel: citron, mandarin, rödbetor, olika typer av sallad och en mängd kryddor.

Bland de livsmedel som är svagt basiska återfinns: ananas, aubergine, halvmogna bananer, blomkål, blåbär, dadlar, fikon, filmjölk, hallon, jordgubbar, ohomogeniserad mjölk, krusbär, kålrot, sura körsbär, linser, morötter, paprika, persika, plommon, purjolök, päron, rabarber, vinbär, squash, svamp, grönt te, tofu, tomat, vattenmelon och äpplen.

Vid uppräknandet av alla dessa livsmedel infinner sig tanken säkerligen hos många av 2000-Talets Vetenskaps läsare – är det, sett ur ett syra-bas-perspektiv, bättre att äta vegetarisk mat än animalisk föda? Ja, det är det. Trots att det finns mängder av vegetariska livsmedel som är sura så är de flesta av de livsmedel som vegetarianer äter basiska. Detta påverkar därför individerna på ett positiv sätt och det kanske är just därför som så många som prövar på att äta vegetarisk kost snabbt känner att den har en positiv inverkan på kroppen. Just den basiska effekt som vegetarisk kost ofta medför är troligtvis en viktig anledning till att personer som testar vegetarisk kost snabbt blir benägna att fortsätta äta sådan mat.

Sura livsmedel


De sura livsmedelsgrupperna är främst: kött, fisk, ägg, bröd och spannmålsprodukter. Listan över rejält sura livsmedel innehåller några klassiska konsumtionsfavoriter: öl, kaffe, svart te, sötade fruktjuicer, oxkött och havsfisk.

Bland de relativt sura livsmedlen finner man socker och livsmedel som innehåller socker, nämligen: godis, choklad, sötad yoghurt, läsk, frukostflingor, vetebröd och vitt bröd. I samma grupp återfinns även andra produkter som konsumeras i rätt stora mängder: jordnötter, vin, kolsyrat vatten, ost, kvarg och kyckling.

Dryck i form av kolsyrat vatten och läsk är uppenbara källor till försurning, eftersom de intas i stora mängder. Det är bättre att dricka mjölk eller vatten utan kolsyra. Kolsyran har, förutom den försurande effekten, även den otrevliga egenskapen att den bidrar till att skelettet kalkas ur. Kranvattnet i Sverige går nästan alltid bra att dricka, men jag rekommenderar att man kokar vattnet och lagrar det på glasflaska i kylen. Då slipper man att få i sig skadliga mikroorganismer; för nästan allt kranvatten innehåller sådana även om det normalt sett är i små mängder. Att koka sitt dricksvatten har hjälpt många av mina patienter att bli av med kroniska magproblem. Det är inte heller helt fel att även filtrera vattnet med någon av de filterapparater som finns på marknaden.

Bland de mindre sura livsmedlen finner man: osötad yoghurt, sötpotatis, smör, margarin, majs, lingon, homogeniserad mjölk, couscous, bulgur, bruna bönor, brysselkål, aprikos, vindruvor, grapefrukt, honung, söta körsbär, nektariner, papaya och nötter av många olika slag. Dessa, mindre sura livsmedel, brukar inte medföra någon större risk för inre försurning utan man kan oftast äta dem i ganska stora mängder utan att det uppstår någon större risk för att man drabbas av sura uppstötningar.

När man betraktar listan över sura respektive basiska livsmedel blir det uppenbart att socker är kraftigt syrabildande och följaktligen bör undvikas i större mängder. Att socker av flera andra anledningar inte är bra för kroppen behöver väl knappast påpekas.
pH-balans

Magsäcken och matstrupen – ja, hela kroppen – behöver ett balanserat pH-värde som inte avviker för mycket från det optimala, inte ens under någon kortare tid. Blodets pH ska ligga på ett värde strax under 7,5 och resten av kroppen ska inte avvika för mycket från den nivån. Neutralt vatten har ett pH på 7 och det försurar alltså kroppen även om det sker i mycket liten utsträckning, men eftersom basiskt amylas från spottkörtlarna tillsätts vatten när man dricker det, så blir det nedsvalda vattnet svagt basiskt, vilket är det optimala för intag av mat och dryck. Den totala effekten av att dricka vanligt vatten är dock att kroppen försuras något.

Syra är frätande och så är även starka baser, men de basiska livsmedlen har den fördelen att de neutraliseras av den saltsyra som bildas i magsäcken. Därför medför de basiska livsmedlen vanligtvis inte några problem och man både kan och bör äta mycket mer av basiska än av sura livsmedel. Man ska äta ungefär sju gånger så mycket av de basiska livsmedlen som av de sura. Att före en måltid dricka något som markant ökar salivproduktionen (till exempel vatten med lite citron i) är ett bra sätt att påverka magen och matstrupen i positiv riktning, eftersom det då bildas mer amylas som utsöndras via saliven. Äter man långsamt och samtidigt tuggar maten ordentligt, så utsöndras det mer amylas än om man kastar i sig maten.

I magsäcken bildas det och utsöndras saltsyra som är en stark syra och det är den som tillsammans med sura livsmedel kan skapa en onödigt sur miljö, vilket kan leda till negativa effekter i form av sura uppstötningar. En ständig övervikt av sura livsmedel gör att kroppen successivt blir allt surare. Till slut är kroppens basiska buffertsystem uttömda och i ett sådant läge påskyndas försurningen och det blir samtidigt svårare att vända på tillståndet. Om buffertkapaciteten behöver byggas upp så tar förbättringen längre tid, och därför är det vid tecken på försurning viktigt att i god tid påbörja kostbehandlingen.

Egna erfarenheter


Mina egna erfarenheter av livsmedelsbehandling vid en alltför sur inre miljö är enbart positiva. Patienter som har kommit till min klinik och som har prövat på att kostbehandla sina försurningstillstånd har inte haft några problem med att påverka sina sura uppstötningar i positiv riktning. Metoden fungerar för den absoluta majoriteten.

Det är uppenbart att de flesta människor i dagens samhälle äter en felaktigt sammansatt kost med avseende på syra-bas-balansen i kroppen. Sockrets ökade andel i födointaget har, liksom de kolsyrade dryckerna, lagt en grund för att människor i allt större utsträckning får matsmältningsproblem och blir försurade. Att de flesta baserar sitt kostintag på spannmålsprodukter, fisk, ägg och köttprodukter gör inte det hela bättre. Dessa livsmedel är kraftigt syrabildande och de intas dessutom ofta i stora mängder. De livsmedel som är mest basiska (se tabellen på www.2000tv.se/syrabas) är tyvärr inte föremål för någon större konsumtion. Med tanke på syra-bas-balansen i kroppen är det uppenbart att den moderna människan behöver äta en större andel frukt, grönsaker och rotfrukter, dricka ohomogeniserad mjölk och vanligt vatten i stället för att äta och dricka syrabildande livsmedel, som även av andra orsaker är sjukdomsframkallande.


Länkar
Lista över de mest basiska livsmedlen (.pdf, 69 kb)
Lista över de mest basiska livsmedlen (.xls, 2,47 Mb)



5 tidningar per år


Senaste 10 artiklar

Startsida