Den metabola teorin om cancer

Recensionsdatum: 2020-03-01  |  Författare: Travis Christofferson  |  Recensent: Sara Boo

I drygt 100 år har projektet med att lösa cancerns gåta haft högsta prioritet bland cancerforskarna. Trots stora satsningar och stora tekniska framsteg – inte minst inom genetiken – så har det stora genombrottet inte inträffat.

De flesta cancerformer har snarare ökat lavinartat, och cancer förväntas drabba varannan till var tredje person. Vetenskapsjournalisten Travis Christofferson ifrågasätter stickspåret med att söka efter fel i generna och undersöker tesen om cancer i stället kan ha metabola orsaker, vilket forskaren och nobelpristagaren Otto Warburg förklarade redan på 1930-talet.

I USA kommer under året 600 000 människor att dö i cancer. År 2016 dog drygt 91 000 personer i Sverige. För 23 procent av kvinnorna och 26 procent av männen var det en cancersjukdom som orsakade dödsfallen. Totalt avled 22 518 personer av cancer år 2016. Det står klart att vetenskapen inte har lyckats lösa cancergåtan, och Travis Christofferson har en teori om varför. ”Kanske är cancer inte alls någon genetisk sjukdom. Kanske håller vi på att förlora kriget mot cancern för att forskarna biter sig fast i ett felaktigt paradigm och för att cancer inte alls handlar om skadat DNA utan om en rubbad ämnesomsättning”, resonerar Travis Christofferson. Kanske är det så att cancergåtan löstes redan för över 90 år sedan…

Teorin snubblade Travis Christofferson för första gången över när han läste boken ”Cancer as a metabolic disease” av Thomas Seyfried. I sin bok tar Travis Christofferson med sig läsaren kronologiskt igenom vetenskapshistorien. Det blir emellertid som en cirkel som börjar med Otto Warburg och hans upptäckt redan på 1920-talet om att cancerceller ställer om till en fermenteringsprocess. ”Cancer har i högre grad än andra sjukdomar oerhört många sekundära orsaker. Men det finns bara en enda primär orsak, även när det gäller cancer. I korthet är huvudorsaken till cancer att normala kroppscellers syreandning ersätts med jäsning av socker.” Detta slog Warburg fast efter att ha ägnat sig åt omfattande undersökningar om tumörmetabolism.

Ett 100 år långt stickspår


Läsaren får stifta bekantskap med många vetenskapsmän som genom årtiondena övertar stafettpinnen i hopp om att försöka besegracancern. Vi får även veta hur det kom sig att det blev ett hundra år långt stickspår där forskarna försöker att bota cancer genom att jobba med genetiska mutationer, trots att det har dokumenterats att ärvda genetiska mutationer bara spelar en viktig roll för 5-7 % av alla cancerformer. ”Den här boken är ett resultat av mina strävanden att ta reda på varför vi fortfarande befinner oss så långt ifrån att hitta en bot för cancer. Varför har framstegen inom cancerbehandlingen gått så sakta? Det råder ingen brist på förklaringar till de långsamma framstegen. Jag har försökt hitta svaret på frågan på annat håll än de flesta andra på en plats som är täckt av en osynlig slöja av dogmer, massivt grupptänkande och institutionell tröghet”, skriver Travis Christofferson.

Mutationsteorin går bet


När forskarna lärde sig sekvensering av generna, så började de inrikta cancerbehandling mot mutationer, och över 700 olika preparat utvecklades, men det var bara ett av dem som gjorde någon verklig skillnad för patienternas liv. De flesta sådana ”målsökande” läkemedel ger bara patienterna några ytterligare månader att leva, andra har inga fördelar alls för överlevnaden och kan kosta över 100 000 dollar för en enda kur. Det bisarra är att cancerbehandling anses meningsfull även då den bara minskar tumören, utan att det innebär någon reell skillnad för överlevnaden, och godkänns ändå av FDA. Egentligen så är det inte konstigt att mutationsteorin gick bet, mutationerna är nämligen sekundära, det verkliga problemet ligger inte i DNA i cellkärnan utan ute i cytoplasman, i mitokondrierna.

Cancer är en sjukdom i mitokondrierna


Skadade mitokondrier kan inte generera den mängd energi som krävs för att cellerna ska överleva, och det går då ut en signal om att slå på ”reservgeneratorerna”, och DNA aktiveras. Det är i det ögonblicket som cellen förändras och får karaktären av en cancercell, med en ökad mutationsrisk, odödlighet och okontrollerad förökning. Cellen går från att förbränna socker med hjälp av syre till att omvandla sockret genom en jäsningsprocess, och det bildas även mycket mjölksyra. För många år sedan så läste jag i en biopatibok (alternativ behandling), att mitokondrierna är invandrade ikroorganismer, och de vandrar ut när miljön förändras, och cellen omvandlas då till en simpel jästcell.

Det är något som jag sedan dess har burit med mig, och Travis Christofferson är inne på samma linje och talar i snarlika termer, även om han inte rakt ut säger att det blir en jästcell. Karaktäristiskt för jästceller är att de förökar sig okontrollerat, och det är således inte särskilt konstigt att Erik Enby påstår att cancer är svamp. Cancercellerna är faktiskt att betrakta som jästceller. Alla sporsäckssvampar är jästceller, men alla jästceller är inte sporsäckssvampar.

Det är förmodligen av samma orsak som Botaniska i Göteborg ansåg att de bröstcancercellerna som Erik Enby lämnade in för analys såg ut som typiska sporsäckssvampar, medan onkologerna sa att det såg ut som typiska cancerceller. Det finns förmodligen mer likhet mellan cancer och svamp än vad vi kan ana, just för att de förvandlas till jästceller. Jag tycker att det är en miss av Christofferson att han inte gör kopplingen till ”svamp” eller ”jästceller”, men han tar upp att mitokondrier genom evolutionen är invandrade mikroorganismer som cellerna lever i symbios med och som har gjort att cellen har kunnat börja syreandas.

Sammanslagningen var en stor vinst för cellerna som därigenom kunde bilda mycket mer ATP (adenosintrifosfat), den energivaluta som kroppen använder. Travis Christofferson skriver även att cellerna ställer om till att börja jäsa socker när mitokondrierna skadas så till den grad att energiproduktioneninte längre kan upprätthållas för cellens egen överlevnad.

Läsvärd bok betyg 3+


Boken är helt klart läsvärd, men en cancerbok med denna inriktning skulle kunna skrivas mycket, mycket mer intressant. Det borde ha varit en bok som man sträckläser, så var det emellertid inte för mig. Detta var något som Michael Zazzio noterade innan jag själv hade reflekterat över det – för på hans fråga hur boken var, svarade jag ”den var väl bra”. Han svarade att han visste att om jag hade fångats av den, så skulle jag ha läst ut den på två dagar och ha haft svårt för att lägga den ifrån mig, och det hade han ju rätt i… En cancerbok som jag dock faktiskt sträckläste var ”Överlista din cancer” av Tanya Harter Pierce som skriver utförligt om alternativa behandlingar mot cancer – en synnerligen intressant bok som alla som brottas med cancer borde skaffa sig (betyg 5+).

Christoffersons bok är intressant ur den synvinkeln att man får en kronologisk inblick i cancervetenskapshistorien och får stifta bekantskap med olika cancerforskare som har fört vetenskapen framåt, vilket gör den klart läsvärd. Om man inte har läst om ämnet förut (om Warburg och mitokondrieproblematiken), så är boken förstås än mer läsvärd. Om man inte är kunnig på förhand, så kan det bli lite förvirrande då det står fel på viktiga ställen. Exempelvis så står det i början: ”Cancerceller jäser glukos i närvaro av syre, till skillnad från normala celler, ett kriterium som numera kallas ’Warburg-effekten’”.

Det ska naturligtvis stå i ”frånvaro av syre”, eftersom jäsning sker anaerobt, det vill säga utan syre. Det fanns några sådana ”missar” i boken, men det kan ju vara felaktigheter som har kommit till under översättningen.

En historia som berörde


En historia som jag tyckte var särskilt intressant, var den om Yvar, en 16-årig pojke som drabbades av svår levercancer – han blev helt fri från cancer tack vare en modig kvinnlig forskare. Wow! Vilken seger! Vilket genombrott! Pojken dog emellertid på grund av en simpel lunginflammation. Eftersom han inte hade mer än cirka 5 % av sin lever i behåll efter cancerns framfart, så skulle han inte tåla den antibiotikabehandling som krävdes för att bli fri från lunginflammationen. Cancern försvann, så man kan fråga sig varför det då inte arbetades vidare med metoden. Man kan även i denna bok skönja ett rävspel bakom kulisserna samt att organ som NCI (National Cancer Institute) inte är intresserade av verklig bot av cancer.

Ketogen diet påverkar cancer


I slutet av boken tar Travis Christofferson upp hur dieten kan påverka cancer. Enligt Veech, som har studerat de vetenskapliga beläggen för den ketogena kosten, så fungerar ketonkroppar som ”superbränsle”. Hjärnan behöver normalt sett glukos men kan mycket väl leva på ketonkroppar. Celler som inte kan använda detta bränsle är just cancerceller, vilka bara kan leva av socker. Ketonkroppsdiet kan även eliminera epileptiska anfall.

Ketos kan även ha effekt på Parkinson, Alzheimers, ALS och hjärnskador. Dessa molekyler tycks skydda nervcellerna. Prekliniska studier har visat att dieten får tumörer att växa långsammare och att det har synergieffekter och förstärker andra cancerbehandlingars effekt samt minimerar toxiska skador av standardbehandlingar. Ketonkropparna tycks även påverka cancer genom att minska den oxidativa stressen i mitokondrierna och bevara eller till och med reparera mitokondrierna.

Tillägg: Jag har efter publicering insett att författaren menar att cancerceller jäser glukos – anaerob process som inte använder syre – trots att det finns syre i cellen.
Prenumerera på 2000-Talets Vetenskap för endast 280 kr per år så kan du ta del av fler aktuella recensioner och djupgående artiklar om hälsa och miljö!


5 tidningar per år

2000-Talets Vetenskaps lista med litteraturtips (pdf)

20-06-21
Den metabola teorin om cancer, Travis Christofferson
20-06-25
19-12-10
Rädda Din Hjärna Nu, Peter Wilhelmsson
20-06-24
19-02-18
18-05-11
The End Of Alzheimer's, Dr Dale Bredesen
18-05-11
In the Dark, Jason Bawden-Smith
18-05-11
Långsamt vaknar vi upp, Ingemar Wärnström
18-05-11
18-05-11
Startsida