Partierna svarar på 2000-Talets Vetenskaps frågor inför valet 2014!

a) Nej, men vi ska fortsätta hålla fast vid den försiktighetsprincip och den restriktiva hållning som vi utvecklat i EU. Vi vill också att enskilda EU-länder ska kunna stoppa GMO i det egna landet p.g.a. lokala förutsättningar.

b) Nej, vi står bakom de nuvarande EU-reglerna om att allt som innehåller mer än 1 % GMO ska märkas. Kött från djur som utfordras med GMO ska inte märkas. Men däremot ser vi positivt på att de företag som markerar att de säljer kött som fått GMO-fritt foder informerar konsumenterna.

a) Ja, vi vill inte att GMO ska släppas ut i naturen.

b) Ja

a) Nej

b) Nej

a) Folkpartiet anser att bioteknik, rätt använd, kan bidra till en miljömässigt hållbar livsmedelsförsörjning för jordens växande befolkning. Lagstiftningen innehåller idag tuffa villkor för granskning av GMO-grödors säkerhet innan de får släppas ut på marknaden, och så ska det vara, med vetenskapliga bedömningar från fall till fall där miljö- och hälsoaspekter är viktiga.

b) Vi anser att livsmedel som innehåller GMO ska märkas tydligt. Det finns vissa problem att märka tex kött eller mejeriprodukter, då detta kräver helt andra dokumentationskrav för särskilt importerade livsmedel. Vi kan tänka oss att införa en sådan märkning om det inte i praktiken fungerar som handelshinder.

a) Ja

b) Ja

a) Nej, vi inser att det kan finnas fördelar med att, rätt använt och under strikt kontroll, använda GMO för att exempelvis öka vissa grödors motståndskraft mot skadedjur och därmed kunna dra ner på användandet av bekämpningsmedel. Det ska dock ske med väldigt stor försiktighet och noggranna kontroller.

b) Ja, Centerpartiet tycker att det är rimligt att livsmedel som innehåller GMO ska märkas så att konsumenten kan göra informerade val.

a) Ja

b) Ja

a) Nej. GMO kan få finnas utifrån att det noggrant prövas efter försiktighetsprincipen.

b) Ja

a) Ja

b) Inget svar [Fi svarar att deras politik är under utveckling]

Nej. Livsmedelsverket bör fortsätta ha ansvaret. Debatten om kostråd är omfattande och det kommer alltid att vara så att det finns oenighet i samhället om vad som är bäst.

Miljöpartiet de gröna har inte tagit ställning i denna fråga.

Nej

Kostråd ska inte utfärdas av politiker, inte heller bör det vara politiker som tar ställning till om just dessa är riktiga eller ej. Denna uppgift bör med fördel utföras av forskare och expertmyndigheter. Det kan konstateras att Livsmedelsverkets kostråd revideras kontinuerligt.

Nej, däremot bör deras rekommendationer följa utvecklingen och förnyas.

Centerpartiet tycker i grunden att det är bra att det finns en oberoende instans som man kan vända sig till för att få råd om kost m.m. Skall detta vara meningsfullt är det självfallet viktigt att råden är grundade på fakta och i stort stöttar de politiska målen för folkhälsa etc, Visar det sig vara på något annat sätt kan det vara bra att Livsmedelsverkets uppdrag på området förtydligas.

Nej

Nej. De expertmyndigheter som finns på området (Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket) är de som är bäst lämpade att bedöma och väga in vilka rapporter och resultat som är relevanta att ta hänsyn till i olika sammanhang.

Inget svar [Fi svarar att deras politik är under utveckling]

a) Nej. Vi vill att dagens regler gäller.

b) Svensk sjukvård ska följa vetenskap och beprövad erfarenhet precis som idag.

c) Vi delar inte den negativa synen på läkemedel som ges uttryck för i frågan. Bättre och effektivare läkemedel kommer hela tiden och är en stor del av sjukvårdens framsteg.

a) Om den är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet är svaret ja, annars nej.

b) Vi är positiva till att människor tar ett större ansvar för sin vård och vill att sjukvården är lyhörd för vilka vägar individen söker finna för bättre hälsa. Det är viktigt att behandlande läkare har kunskap om hela patientens sjukdomsbild och behandling för att kunna ge en patientsäker vård.

För att öka kunskapen och förståelsen för komplementär medicin bör sjukvårdspersonal inom den offentliga vården ha möjlighet till utbildning om komplementär behandling. Vi vill stärka patientens rättigheter och satsa mer på hälsofrämjande vård. Den offentligt finansierade sjukvården ska dock inte uppmuntra eller stödja en patient att använda sig av metoder som saknar vetenskapligt stöd.

c) Miljöpartiet de gröna har inget förslag om förändringar inom området.

a) Nej

b) För oss är det av avgörande vikt att hälso- och sjukvården alltid håller hög kvalitet. Som patient ska man alltid kunna känna sig trygg med att den vård som ges är den bästa möjliga. Vi ställer oss inte avvisande till alternativa behandlingsmetoder, men vi menar att den vård som ingår i den skattefinansierade hälso- och sjukvården måste vara säker och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Valfrihet inom sjukvården är en central del för nya moderaterna. Därför anser vi att patienten själv ska kunna välja den vårdcentral, ortoped eller kanske gynekolog som passar bäst.

c) Hälso- och sjukvården i Sverige bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, där traditionella läkemedel är den vedertagna behandlingen för att bekämpa sjukdomar. Däremot är det viktigt att till sig nya fakta och rön för att utveckla sjukvården.

a och b) Hälso- och sjukvårdens patienter ska känna sig trygga i förvissningen om att de behandlingsmetoder som vården använder vilar på vetenskaplig grund. Folkpartiet vill förtydliga lagstiftningen så att det blir tydligt att den som har läkarlegitimation har ansvar för sitt agerande och att den behandling och de råd som läkaren ger ska vila på vetenskaplig grund, även utanför det dagliga arbetet i vården.

c) Ordet ”monopol” leder enligt vår mening tanken fel. Läkemedelsföretag agerar i fri konkurrens. Hårda krav ställs på nya läkemedel rörande bevisad effekt, uppföljning av biverkningar samt kostnadseffektivitet. Preparat som brister i något eller flera av dessa avseenden blir endera inte godkända för marknaden eller omfattas inte av det svenska systemet för läkemedelssubvention. Vi ser inga skäl att göra några stora ändringar av dessa regler.

a) Nej

b) Mer personal inom vård- och omsorg, fler vårdplatser, bevara LOV och fler utbildningsplatser.

c) Frågan i sig är konstigt ställd, Sverigedemokraterna har inte tagit ställning till några förändringar kring detta i dagsläget, gällande behandlingsmetoder ska dessa utgå från medicinskt beprövad vetenskap.

a) Många patienter efterfrågar andra behandlingar än de som ges inom den s.k. skolmedicinen. Det är att bra att man har möjlighet att få tillgång till alternativa behandlingsmetoder om man känner att man blir hjälp av dessa. Det är dock viktigt att de behandlingar som ges, inom hälso- och sjukvården, uppfyller lagens krav på vetenskap och beprövad erfarenhet. Samhällets resurser ska bara användas till metoder som bevisligen ger effekt.

b) Centerpartiet värnar om ökad valfrihet för patienten att välja mellan privata, ideella och offentliga vårdgivare. Skattefinansierad hälso- och sjukvård måste dock uppfylla kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet.

c) Det finns ett flertal läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige. För att ha rätt att sälja ett läkemedel måste man ha ett godkännande från Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har även en lista över godkända växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, prövar som ansvarig myndighet om ett läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet. Däri ingår också att bedöma om behandlingsmetoderna är kostnadseffektiva.

a) Ja, så länge det är behandlingsalternativ som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

b) Landstinget ska enligt hälso- och sjukvårdslagen låta patienter välja mellan behandlingsalternativ som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet så om det finns alternativa metoder, som uppfyller dessa kriterier, så kan de ingå bland de behandlingsalternativ som erbjuds.

c) Vi ser inte risken som överhängande att Sverige förvandlas till ett U-land inom hälso- och sjukvården, men vi vill förbättra kvaliteten och tillgängligheten dels genom att skattepengar inte ska gå till privata vinster, dels genom att öka resurserna till vården.

a) Nej. Den offentligt finansierade vården ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vissa väl beprövade metoder kan dock omfattas.

b) Under sin tid i regering har Kristdemokraterna arbetat för en vård som utgår från patienten och som möjliggör mer delaktighet och valfrihet. Vi vet att delaktighet leder till bättre resultat och kvalitet. Därför har vi tagit fram en ny patientlag, som förtydligar patientens rättigheter. Vi vill etablera en digital tjänst – Hälsa För Mig – där den enskilde enkelt ska kunna samla och spara information om sin egen hälsa. Detta kommer stärka patientens ställning ytterligare.

c) Kristdemokraterna anser att konkurrens på läkemedelsmarknaden leder till bättre läkemedel och lägre priser. När det gäller olika behandlingsalternativ, så är läkemedelsbehandling en av flera behandlingsformer. Varje patient inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården ska ges en individuell och professionell bedömning av vilken eller vilka av de till buds stående behandlingsalternativen som är mest lämpliga.

Inget svar [Fi svarar att deras politik är under utveckling]

Vi sitter inte och bedömer varje beslut Läkemedelsverket tar men vi tycker de har en viktig roll att utöva tillsyn över branschen och ingripa när det finns risk för att människor missleds av marknadsföring och av den anledningen inte kommer under adekvat medicinsk behandling.

Glukosamin är ett registrerat läkemedel och är receptfritt i mindre förpackning. Det är således öppet för alla och envar som vill köpa det.

Nej, vi stöder den lagstiftning som idag finns på området.

Det är viktigt att innehållsdeklarationer är korrekta och att påståenden som görs angående positiv verkan på hälsan eller förebyggande av sjukdomar kan styrkas. För att förebygga allvarliga hälsofaror för den som använder preparaten är det också av största vikt att det finns tydliga råd om dosering samt information om eventuell interaktion med mediciner med mera. Vi vill inte försämra konsumentskyddet genom att lätta på någon av dessa regler.

Glukosamin går att inhandla idag, både på apotek och hälsokostbutiker, vi anser att det arbete som Läkemedelsverket gör är enormt viktigt då det handlar om att skydda Sveriges befolkning från illegala preparat med falska budskap eller preparat med falsk marknadsföring. Om det är så att Läkemedelsverket tillfälligt måste stoppa ett preparat för oseriösa aktörer anser vi att detta stopp är befogat.

Glukosamin ingår sedan 2010 inte i högkostnadsskyddet, efter beslut av TLV. TLV gick igenom dokumentationen om glukosaminpreparaten och konstaterade att glukosaminerna inte ger en tydlig medicinsk effekt.

Vi anser att nuvarande lagstiftning för godkännande av läkemedel är viktig för att skydda människor från vårdskador. [Borde man inte vända sig mot aktörerna istället för den aktuella produkten? Är ni för en lagändring?] Nej.

Nej, regelverket är tydligt. Medicinska påståenden får inte göras om kosttillskott. Då klassificeras produkterna som läkemedel. Glukosamin är en substans som har medicinsk användning och förekommer som aktiv substans i läkemedel.

Inget svar [Fi svarar att deras politik är under utveckling]

a) Vi behöver få en bättre och mer komplett registrering av biverkningar.

b) Vi skriver absolut inte under på formuleringar om ”läkemedelsfirmornas oinskränkta makt”. Alla läkemedel och behandlingsmetoder ska prövas och granskas noggrant. Det är de bästa och effektivaste metoderna och läkemedlen som ska användas. Gamla metoder och läkemedel ska utmönstras istället för att finnas kvar av slentrian.

a) Det är alltid önskvärt med ökad kunskap om negativa bieffekter av läkemedelsanvändning och av vård och behandling som getts inom ramen för hälso- och sjukvården. Dessa ska redan i dag rapporteras in och sammanställas. Om det finns brister här är det naturligt att Socialstyrelsen tillsammans med Inspektionen för vård och omsorg och Sveriges kommuner och landsting ser över hur inrapporteringen och analysen kan förbättras.

b) Vård och behandling som bekostas av det allmänna ska vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. För vård och behandling som bekostas av den enskilde gäller inte dessa krav men vi ser gärna en stärkt konsumentskyddslagstiftning här. Det är här upp till den enskilde vilken behandling hen önskar.

a) Patienters säkerhet är en högt prioriterad fråga för oss och alliansen. Därför satsar regeringen ca 2,5 miljarder för att skapa en säkrare vård och minska antalet vårdskador. Huvuddelen av dessa medel är avsedda för prestationsbaserade stimulansbidrag till landstingen inom ramen för överenskommelsen om förbättrad patientsäkerhet.

b) Se tidigare svar. Vi anser även att det är viktigt att följa Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) om att vården ska bedrivas både med vetenskap och beprövad erfarenhet.

a) Ja, allvarliga vårdskador – även de som inte har dödlig utgång – ska följas upp. Statistik över detta ska vara tillgänglig. Inspektionen för Vård och Omsorg, Socialstyrelsen och Landstingen behöver arbeta mycket mer systematiskt med uppföljning och åtgärder mot vårdskador. Folkpartiet vill se en nollvision för vårdskador. b) Omfattande regelverk finns redan på plats för att testa mediciners verkan genom dubbelblindstudier, följa upp biverkningar med mera. Vi avser inte att lätta på kraven.

a) Sjukvårdssystemet ser olika ut, men givetvis ligger det i allas intresse att kartlägga och utreda felbehandlingar och läkemedelsbiverkningar.

b) Sverigedemokraterna anser att sjukvård, oavsett form, ska utgå från vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Inte antingen eller.

a) Säker läkemedelsanvändning är ett prioriterat område för Centerpartiet och Alliansen. Regeringen har bland annat presenterat en nationell läkemedelsstrategi, som utgör en plattform för diskussion och utveckling inom läkemedelsområdet. Läkemedelsstrategin har bland annat som syfte att skapa samordning och samverkan respektive aktör, såsom myndigheter, landsting samt privata aktörer.

Regeringen satsar även inom den nationella patientsäkerhets­överenskommelsen på en säkrare läkemedelsanvändning. 2014 har 100 000 000 kr avsatts som stimulansmedel till de landsting som uppnår de uppsatta målen. Centerpartiet och Alliansen vill fortsätta att satsa på patientsäkerhet och säkrare läkemedelsanvändning.

b) Vi instämmer inte i bilden av att läkemedelsföretagen skulle ha en oinskränkt makt. Det pågår ständig forskning kring nya läkemedel och behandlingsmetoder med så minimala biverkningar som möjligt. TLV prövar huruvida läkemedel är kostnadseffektiva. 

a) Vi vill införa ett nationellt mål med en nollvision för vårdskador.

b) Vi ser det som en självklar uppgift för den medicinska forskningen och praktiken att utveckla mer effektiva behandlingsmetoder med färre biverkningar.

a) Läkemedelsgenomgångar är den mest verksamma metoden. Regeringen har under åren 2007–2012 avsatt cirka 5 miljarder kronor för att med stimulansbidrag stödja kommuner och landsting i arbetet med att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre personer. Läkemedelsgenomgångar var här ett prioriterat område. Enkla läkemedelsgenomgångar ska erbjudas patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade fem eller fler läkemedel, samt patienter som har misstänkta eller konstaterade läkemedelsrelaterade problem. Regeringen tillsatte i december 2013 en särskild utredare som bland annat ska kartlägga förekomsten av beslutsstöd för läkemedelshantering såväl i Sverige som internationellt. I uppdraget ingår att belysa behovet av beslutsstöd för läkemedelshantering, redogöra för de problem som användarna upplever med dagens beslutsstöd, samt att analysera och vid behov lämna förslag på förtydligad ansvarsfördelning för finansiering, drift, förvaltning och utveckling av beslutsstöd.

Därutöver har Läkemedelsverket fått i uppdrag att initiera och utvärdera en försöksverksamhet med strukturerade läkemedelssamtal på apotek. Försöksverksamheten syftar till att uppnå ökad följsamhet till ordinerad behandling.

b) Ett grundkrav är att behandlingar ska stå i överensstämmelse med vetenskap eller beprövad erfarenhet. Självklart är det eftersträvansvärt att behandlingar både är effektiva och har få biverkningar. Men det är ytterst inte politiker som avgör vilka behandlingsmetoder som ska användas inom den offentligt finansierade vården. Det är i huvudsak behandlande läkare som gör den bedömningen.

Inget svar [Fi svarar att deras politik är under utveckling]

a) Vi vill att staten ökar sina forskningsanslag. Vilka projekt som får pengar måste sedan avgöras i den ordinarie hanteringen av fördelning av forskningsmedel.

b) Vi respekterar deras upplevelser. Det måste vara utgångspunkten. Symptom som brukar nämnas kan t.ex. vara huvudvärk, ljuskänslighet och koncentrationsproblem. Det är viktigt att hälso- och sjukvården tar människors symptom på allvar. Att göra ingrepp i den omgivande miljön eller förbjuda el eller teknik är inte möjligt. Trots omfattande forskning har man inte kunnat finna något orsakssamband mellan exponering för elektromagnetiska fält och de besvär som elkänsliga har.

a) Försiktighetsprincipen ska gälla för att teknikutveckling och så även vid utbyggnad av trådlösa nätverk. Samtidigt måste nyttan och värdet av utbyggnaden vägas mot den eventuella skada eller obehag som enskilda kan uppleva. Detta är också frågor som hanteras både inom ramen för miljölagstiftningen och plan- och bygglagstiftningen, samt inom elsäkerhetsområdet.

b) Det är viktigt att personal inom hälso- och sjukvård har kunskap om elöverkänsligas symptom och behov. Samtidigt kan det många gånger saknas relevanta behandlingsmetoder, utan råd och stöd får ges på andra sätt från samhället.

a) Moderaterna anser att det är helt centralt att utgå ifrån relevant forskning när riskerna för strålning bedöms. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tar del av internationell forskning och gör sakliga sammanställningar där man tar hänsyn till alla relevanta studier. SSM gör även egna studier. Utifrån forskningssammanställningarna tar SSM fram rekommendationer när det gäller strålsäkerhet. Vi tycker att det är en bra ordning. I de fall där forskningen inte kan utesluta negativa hälsoeffekter tillämpas försiktighetsprincipen.

b) Det finns idag inte några entydiga vetenskapliga belägg för att det finns ett samband mellan elektromagnetisk strålning och elöverkänslighet. Strålsäkerhetsmyndigheten sätter dessutom strikta gränsvärden för strålning som ligger långt under vad som är konstaterade hälsoeffekter. Vi kan också konstatera att det finns goda möjligheter för enskilda kommuner att besluta om lågstrålande områden och att tekniken utvecklas mot att det krävs allt lägre effekt för att skicka data över trådlösa nätverk.

a) Plan- och bygglagen samt miljöbalken ger kommuner visst utrymme att göra begränsningar i sina översiktsplaner och vid bygglov. Folkpartiet har inga förslag om att ändra regelverken i det avseendet. Med detta sagt, så måste sådana åtgärder också förenas med en skälighetsbedömning. Kostsamma åtgärder som skulle innebära ett stort ingrepp i andra människors vardag måste bedömas utifrån vilka positiva och negativa reella effekter den skulle få.

b) Alla människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter svårigheter i sin livsföring har rätt till ett gott bemötande samt den vård och stöd de behöver för att kunna delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Detta gäller även dem som saknar en vedertagen diagnos eller besvär där orsakerna är omdiskuterade.

Folkpartiet anser att människor som relaterar sina besvär till elöverkänslighet har rätt till en noggrann utredning i sjukvården och ett gott bemötande. Socialstyrelsens allmänna råd om bemötande av patienter som relaterar sina besvär till amalgam och elektricitet, SOSFS 1998:3, bör följas. Folkpartiet verkar därutöver i många landsting för en utbyggd hemsjukvård, vilket torde underlätta för patienter som upplever besvär av el.

a) Det viktigaste är att det forskas mer om eventuella påverkningar eller hälsorisker, som strålning kan ha i samband med att tekniken utvecklas.

b) Utgångspunkten för oss är att alla människor måste kunna leva ett värdigt liv och att försiktighetsprincipen ska gälla även i fortsättningen.

 

a) Forskningen har inte lyckats fastslå något entydigt samband mellan användandet av trådlösa tekniker och förekomsten av cancer. Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, anser till exempel att det inte går att påvisa en länk mellan cancer och användning av mobiler eller trådlösa telefoner. Självklart är det viktigt att säkerställa att tekniken är säker.

b) Statens Beredning för medicinsk utvärdering har nyligen gått igenom den vetenskapliga litteraturen och bland annat funnit att det ”inte finns stöd för att elektromagnetiska fält har fysiologisk påverkan på personer som identifierar sig som elöverkänsliga”. De symptom som patienterna upplever ska naturligtvis tas på allvar, även om det inte finns några belägg för att upplevda symptomen beror på svaga elektromagnetiska fält.

a) Vi anser att Strålskyddsmyndigheten ska fortsätta det arbete de redan utför.

b) Elöverkänslighet är ett omdiskuterat fenomen. Att de drabbade har verkliga och ofta mycket besvärande symptom (huvudvärk, nervositet, allmän trötthet, koncentrationssvårigheter, öronsusningar, svindel, irriterad hud samt smärtor i leder och hjärta) är inte ifrågasatt. Den övervägande bilden av forskningsläget talar dock för att det inte går att visa på negativa effekter i samband med exponering för svaga elektromagnetiska fält från t.ex. elledningar eller mobiltelefoner.

Vänsterpartiet respekterar att människor känner oro inför den snabba teknikutvecklingen och att enskilda individer upplever att den trådlösa tekniken har negativa effekter på deras hälsa. Men politiska beslut behöver grunda sig i ”vetenskap och beprövad erfarenhet”, som vi har uttryckt det i andra sammanhang. Vi ser också stora möjligheter med trådlös teknik. Genom en fortsatt utbyggnad av mobilnätet kan vi garantera bra mobiltäckning i hela landet och därigenom förbättra möjligheterna för människor och bo och arbeta i hela Sverige. Vi tycker också det i grunden är positivt om offentliga platser kan ha öppna trådlösa nätverk, det bidrar till att göra den nya tekniken tillgänglig för fler. Vi anser alltså att man bör respektera och visa hänsyn till människors oro när det gäller eventuella risker som strålning kan innebära.

Vi tar dock inte aktivt ställning för en forskningsståndpunkt som har tveksamma empiriska belägg och driver därför inte frågor om bostadsanpassningsbidrag, att utvidga hjälpmedelsutbudet och ställa krav på skolor och arbetsgivare att exempelvis stoppa utbyggnad av trådlösa nätverk eller begränsa möjligheten att använda mobiltelefoner.

Vänsterpartiet stödjer därför inte heller krav på strålningsfria zoner. När det gäller förslagen om var man ska kräva kabelbunden kommunikation istället för trådlös så innebär de långtgående omställningar i samhället och skulle kunna innebära stora kostnader för det offentliga. För en sådan omställning skulle det krävas forskningsresultat som på ett betydligt mer övertygande sätt än hittills påvisar nödvändigheten i sådana åtgärder.

a) Ämnet är högst aktuellt och det är många myndigheter som är berörda, främst Strålskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering. Men även Boverket, Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket.

b) Elöverkänslighet betraktas som en funktionsnedsättning men inte som en diagnos. Som vid andra funktionsnedsättningar ska varje persons behov bedömas individuellt. Det är inte politiken som beslutar om diagnoser, diagnosmetoder eller sjukdomsklassificeringar. Det är professionen och myndigheterna som har det ansvaret.

Inget svar [Fi svarar att deras politik är under utveckling]

Inget svar inkommit ännu.

Inget svar inkommit ännu.

Inget svar inkommit ännu.

Glukosamin har sedan 1 november 2002 klassats som läkemedel. Det är alltså inte förbjudet, utan förbehållet försäljning i apotek o.s.v. i enlighet med bestämmelserna för läkemedel, och följaktligen också underkastade bestämmelserna för marknadsföring av läkemedel (så som t.ex. Artrox).

Detta kom som en reaktion på att produkten marknadsfördes med hjälp av påstådd medicinsk verkan. Det går inte att isolera detta till en enskild tillverkare, eftersom det ofta handlade om marknadsföring i försäljningsledet.

Alternativ a.

Det är ju i första hand den enskilde aktören som bör bestraffas för sin falska marknadsföring men om Läkemedelsverket finner att produkten som helhet dessutom är ett verkningslöst preparat så kan inte vi från politikens sida överpröva deras beslut. Det måste vara upp till dem som expertmyndighet att göra den typen av bedömningar.

Svar b - ett kosttillskott som påstås vara läkemedel måste givetvis godkännas som läkemedel innan det får säljas.

Inget svar inkommit ännu.

[Fi har inte fått frågan efter som de inte har svarat på fråga 4, med motivationen att deras politik är under utveckling]

Inget svar har inkommit.

Inget svar har inkommit.

Inget svar har inkommit.

Begreppet "vetenskap och beprövad erfarenhet" har en lång historia i svenska författningar inom hälsoområdet. Det återfinns i hälso- och sjukvårdslagen (fr.o.m. 1/1 2015 i patientlagen) samt i andra nuvarande och tidigare författningar.

Det finns också en väl utvecklad praxis kring begreppets tolkning bland såväl rättsvårdande myndigheter som vårdsektorns expertmyndigheter, till exempel Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Vi utgår från Socialstyrelsens riktlinjer och rekommendation (som vi även vill göra juridiskt bindande).

Det står i Patientsäkerhetslagen 6 kap 1§ att läsa att ”Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”. Vidare tar Socialstyrelsen fram riktlinjer för hälso- och sjukvården, socialtjänsten, hälsoskyddet och smittskyddet som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Svar a och b - vetenskap är väl definierat, men beprövad erfarenhet är inte klart definierat men det har utarbetats en empirisk praxis inom hälso- och sjukvården.

Inget svar har inkommit.

[Fi har inte fått frågan eftersom de inte har svarat på fråga 4, med motivationen att deras politik är under utveckling]