Fällande domar gäller bland annat för vad som anses vara kriminella coronarestriktioner som med en växande bevisföring orsakar dödsfall på över en miljon människor i världen. Andra domar gäller risker och skador på grund av skadliga läkemedel (vacciner) och femte generationens mobilnätverk (5G).
Sverige signerade för cirka 20 år sedan den så kallade Romstadgan, vilken ligger till grund för att folktribunalen kallad: ”Natural and Common Law Tribunal for Public Health and Justice” kunde arrangeras och genomföras.
Enligt dokumentation på Riksdagens hemsida daterad 11 april 2001 undertecknades Romstadgan under ledning av statsminister Göran Persson och justitieminister Thomas Bodström.
”Genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som antogs den 17 juli 1998 inrättas en permanent internationell domstol för utredning och lagföring av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Sverige undertecknade stadgan i oktober 1998. För att stadgan skall träda i kraft och Internationella brottmålsdomstolen komma till stånd krävs att 60 stater ratificerar stadgan. Det kan beräknas ske under våren 2002. I propositionen föreslås att Sverige skall ratificera Romstadgan och därvid avge förklaringar angående de språk och den kommunikationsväg som skall användas vid samarbete med Internationella brottmålsdomstolen.” – Riksdagen
”Regeringen beslutade den 17 september 1998 att underteckna stadgan. Sverige undertecknade stadgan den 7 oktober 1998. Den 14 juni 2001 beslutade regeringen att ratificera stadgan…” – Regeringen
Rättegången startade den 29 november 2020 och kort därpå meddelades fällande domar. Listan på fällda personer är iögonfallande eftersom den omfattar de flesta höga statsledare som idag sitter vid makten i världen. Den svenska statsministern Stefan Löfven är bara en i raden av makthavare som dömts till tiotals år i fängelse för brott mot mänskligheten. Bakom domsluten uppges finnas en omfattande vetenskaplig dokumentation likväl som individuella vittnesmål och observationer.
Makthavare måste sätta världens folk främst
Michael Zazzio som var en av 31 domare i tribunalen från en rad länder säger att det nu är upp till Interpol, svensk polis eller militär att frihetsberöva de svenska makthavare som dömts, vilket han medger är problematiskt eftersom den sittande regeringen styr över dessa resurser.
För de flesta är det okänt att våra ledare kan åtalas och dömas av folkdomstolar, men i och med att Sverige undertecknat Romstadgan är det fullt möjligt, säger Zazzio. Den tribunal som kanske är mest känd hos allmänheten är Nürnbergtribunalen då krigsförbrytare frihetsberövades, dömdes och sattes i fängelse, men den tribunalen var inte initierad av en folkrörelse utan av maktetablissemanget. Det är en avgörande skillnad.
Det finns goda skäl att anta att denna tribunal, som fällt flertalet statsledare till långa fängelsestraff, väckt starka känslor hos vissa makthavare. Det kanske allra mest kan beror på att tribunalen som fenomen har kraften att väcka starka idéer hos en allmänhet som är trött på sina ledare.
Zazzio hoppas att domarna ska påverka makthavare att bättre prioritera sina beslut för folkets bästa. Han vill även att folkrörelser runt om i världen ska stärkas i sitt arbete att ta tillbaka makten till världens folk.
Ingen av de åtalade infann sig under rättegångens som hölls online, men samtliga var kallade. Domsluten kan inte överklagas.
Text, intervju och videoredigering: Torbjörn Sassersson
Originalartikel på Newsvoice.se
Referenser
Folktribunalens åtal: ”Natural and Common Law Tribunal for Public Health and Justice”, 2020 (pdf)
NHF-Sweden: De nordiska statsministrarna (i maj 2018) är dömda till 10 års fängelse för beslut om 5G
Folktribunalens domslut
Riksdagen: Riksdagen: Sveriges tillträde till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen
Regeringen: Regeringens internationella överenskommelser
Wikipedia: Nürnbergrättegångarna
