Skolmedicinens historia - Del 2

Datum: 2020-06-23  |   Författare: Kersti Wistrand

Skolmedicinen är ett system grundat av affärsmän, inte av medicinskt kunniga. John D. Rockefeller, världens första industrioligark, behövde en ny marknad för sina oljeprodukter. Här är historien om hur han genom noggrann planering tillsammans med sina medarbetare och under loppet av ett årtionde gick till väga för att utplåna den holistiska medicinen och istället införa skolmedicinen med de syntetiska medicinerna.

Bild ovan: Frederick Taylor Gates (1853 – 1929) och Abraham Flexner (1866-1959)

I del 1 av Skolmedicinens historia presenterade jag de fyra männen bakom skolmedicinen: oljemagnaten John D. Rockefeller och stålverksbaronen Andrew Carnegie (USA:s två rikaste män) samt strategen Fredrick Taylor Gates (inte släkt med Billy Gates) och högskoleinspektören Abraham Flexner.

I denna artikel kommer jag att konstruera hur det gick till då ett medicinskt paradigmskifte infördes i och med skolmedicinen. Men först en liten titt in i dåtidens tankeklimat för att förstå tidsandan.

1800-talet innebar en stor samhällsomvandling. Den industriella revolutionen med nya fantastiska maskiner baserade på ångkraft medförde att bondesamhället bröts upp och att många människor flyttade in till städerna och blev en del av arbetarklassen. En känsla av rotlöshet och utanförskap var stor för den breda massan. Samtidigt bröts kyrkans makt och fritänkandet utvecklades.

Naturalismen blev idémässigt förhärskande modell för synen på tillvaron vilket innebar att allt fokus inriktades på tillvarons materiella sida. Människans intuitiva och inkännande sida och nära samhörighet med naturen, det som oftast ses som speciellt kvinnliga tillgångar, sattes åsido.

Endast det som kunde mätas, vägas och utforskas genom experiment ansågs tillförlitligt. Allt annat var hokus-pokus och orealistiskt. Den s.k. empiriska vetenskapsteorin blev den allmänt vedertagna och förhärskande.

Den klassiska fysiken, som ser deterministiskt på tillvaron, fick stor betydelse. Människan ses som en naturprodukt och liknas vid en maskin utan andliga dimensioner. Hon har blivit till i universum som har uppkommit av sig självt men hon är samtidigt skapelsens krona i evolutionen och satt att härska över djur och natur. Därmed tillåts rovdriften av jordens resurser sätta fart.

Den snabba tekniska utvecklingen ger framtidsperspektiv och framtidstro samt en slags mänsklig hybris och ett högmod för dem som hade möjligheter att ta sig fram i samhället. I detta sammanhang uppstår ”fyrklövern”.

Den första platsen i ”fyrklövern” innehade John D. Rockefeller, världens rikaste man som ägde 90 % av all olja i USA och en tredjedel av oljefälten ute i världen. Nu behövde han ha råd hur han skulle investera i nya lönande projekt och handplockade därför f.d. baptistpastorn och tekn.dr, PhD Frederick Taylor Gates som blev hans ekonomiske rådgivare och strateg 1882 -1912 och därmed intog den andra platsen i fyrklövern. Denne var anhängare av Taylors effektivitetsrörelse och blev hjärnan bakom utvecklandet av den första läkemedelsindustrin i världen samt de syntetiska medicinerna på marknaden.


Oljeraffinaderi. Foto: jpnrose Pixabay.com


Hur gick det då till? Vi ska ta en titt på strategin och vad som inträffade steg för steg. Jag går noggrant tillväga eftersom detta tillvägagångssätt att vinna marknaden senare har kopierats av de flesta andra multinationella företag.

Allt bygger på detaljplanering, rätt man på rätt plats och vid rätt tidpunkt samt – inte att förglömma – miljarder med dollar till donationer, både allmänna och privata, samt till instiftandet av skattebefriade institutioner genom vilka man påverkade myndigheter och politiker.

Problemlösningsstrategi
Inom problemlösningsstrategin ingår att:
  1. Fastställa syfte och mål
  2. Definiera problemet
  3. Inventera läget
  4. Finna en lösningsmodell
  5. Slutligen gå vidare steg för steg mot målet

Syfte och huvudmål var i detta sammanhang att investera i nya innovativa, lönsamma projekt utifrån oljeindustrin, och då med monopol och patent. Först måste man undersöka vad oljederivaten kunde användas till. Därefter fanns två delmål på vägen: a) att undanröja alla hinder och b) skapa en marknad för de nya produkterna.

Problemområde 1: Till vad kan oljan användas?


Vad skulle man kunna använda oljederivaten till? Ett spår kommer att leda fram till plasttillverkningen, där bakeliten blev den första produkten 1907. Men det intressanta i detta sammanhang är att följa läkemedelstillverkningen. Det finns nämligen en idé om att kunna utnyttja oljederivaten till att syntetisera och patentera substanser som kan påverka människors kropp, psyke och nervsystem. Biokemister sätts att utforska detta.

1901 designar Gates därför ”Rockefeller Institute för Medical Research”, ett medicinskt forskningsinstitut, där man kommer fram till att oljederivat kan användas i tillverkningen av syntetiska mediciner. De biverkningar som blir följden av att kroppen inte kan bryta ned de syntetiska ämnena, blundar man för. Inte heller bryr man sig om att de syntetiska medicinerna i första hand endast kan vara symtomlindrande, inte helande, eftersom de underliggande sjukdomsorsakerna finns kvar. Lönsamheten är det viktigaste.

I Sydstaterna härjade en svår inälvsmask, hakmasken. Gates tyckte att man borde pröva att utrota den. 1902 bildade Rockefeller därför General Education Board på Gates inrådan. Projektet var en stark, privatägd och filantropisk icke-statlig organisation som användes främst till att stödja högskolor samt modernisera skolor och jordbruk över hela USA. Inom dess ramar lyckades man utrota hakmasken. De syntetiska pillren hade därmed visat sig ha snabb och verksam effekt.

Gates intresse att investera i de syntetiska medicinerna blir allt större. De första vitaminerna har nu upptäckts och Gates anar nya lönande användningsområden för oljederivaten. Tillsammans med Rockefeller är han nu övertygad om de syntetiska medicinernas lönande framtid på marknaden. Detta är ett utmärkt tillfälle för Rockefeller att monopolisera den kemiska och medicinska industrin samtidigt med oljeindustrin. Allt kan sedan patenteras och säljas med höga vinster.

Det finns dock ett stort problem för Rockefellers planer med att etablera en läkemedelsindustri. De naturliga örtmedicinerna är mycket populära i USA vid denna tid och åtminstone hälften av alla läkare praktiserar holistisk medicin och skriver bl.a. ut homeopatiska preparat. De övriga är kirurger och gynekologer.

Detta blir till problemlösningsområde 2 för strategen Gates.


Naturmedicin Foto: Bru-nO, Pixabay.com


Problemlösningsområde II: Hur ska man konkurrera ut naturmedlen?


Gates följde problemlösningsstrategin:
  1. Syfte och mål: Ersätta alla naturpreparat med syntetiska patenterade mediciner med oljederivat som bas. Definiera problemet: Läkarna måste upphöra med utskrivningen av naturpreparat och istället skriva ut Rockefellers industriellt framställda mediciner.

  2. Inventera utgångsläget. Följande fakta kunde Gates få fram angående läkarutbildningarna i USA i början av 1900-talet: Läkarutbildningarna i USA var privata, men knutna till universitet och sjukhus. De handhades av äldre erfarna doktorer som bl.a. använde sig av naturliga metoder och örtmediciner. Utbildningarnas längd och innehåll varierade mycket. 1904 fanns 155 läkarutbildande institutioner med 28 000 studenter spridda över hela USA och Kanada.

  3. Förutom teoretiska studier gick läkarkandidaterna vid de äldres sida för att lära sig det praktiska. Det fanns mer än hundra homeopatiska sjukhus och som mest 22 medicinska skolor med homeopatisk inriktning. Örtmedicinska kunskaper, homeopati, osteopati, kiropraktik och liknande behandlingar ingick ofta i läkarnas kunskapsbank och både John D.Rockefeller och Andrew Carnegie använde sig med gott resultat av dessa metoder när de eller deras anhöriga blev sjuka. I Europa låg Tyskland i framkant när det gällde det medicinska området. Därifrån hade Pfitzer och Boehringer invandrat och grundat två mycket små familjeägda läkemedelsföretag 1870 respektive 1885. Läkarna hade en egen stor läkarorganisation AMA, American Medical Association, som bildades 1847 (och är tongivande än idag). 1901 hade Gates inplanterat ”Rockefeller Institute för Medical Research” som lydde under AMA och därmed sått fröet för de syntetiska medicinerna på marknaden.
  4. Finna en lösningsmodellGates utarbetar en plan i två etapper, dels att reformera och likrikta läkarutbildningen över hela USA, dels att tvinga läkarna att skriva ut recept på syntetiska ”moderna” mediciner istället för ”folktrons gamla naturpreparat”, som måste omvärderas och börja betraktas som kvacksalveri.

  5. Tillvägagångssätt: Gå sakta och målmedvetet fram steg för steg. Skapa stiftelser och fonder utifrån vilka man kan arbeta för att förändra läkarutbildningens innehåll och acceptansen för syntetiska mediciner. Finna rätt man som är lämplig att inventera samtliga läkarutbildningar, deras uppläggning och innehåll. Bedriva kampanjer för att förändra folkets/patienternas syn på örtmediciner respektive syntetiska mediciner. ”Ett piller för varje sjukdom”.


Steg för steg mot målet …


1904 donerar John D. Rockefeller pengar till AMA, American Medical Association, för att bilda ett speciellt råd för medicinsk undervisning, The Counsil of Medical Education, med syfte att likställa läkarutbildningarna i alla delstater. Detta råd föreslår speciella förkunskaper för att komma in på läkarutbildningar samt ger ett förslag till innehåll i läkarutbildningen.

1905 skapar AMA ett råd som handhar syntetiska mediciner och utreder hur man ska marknadsföra och distribuera dem.

Därmed har Rockefeller och Gates uppnått första delmålet, nämligen att få sina syntetiska mediciner accepterade inom läkarkåren. Nu gäller det att få ut medicinerna till alla läkare, men hur skall man omvända de homeopatiutskrivande läkarna?


Syntetiska mediciner skulle ersätta naturliga. Foto: StevepbPixabay.com


Flexnerrapporten: Oljemedicinen införs som “skolmedicin” på läkarutbildningarna


John D. Rockefeller vänder sig nu till sin gode vän stålbaronen Andrew Carnegie, som i sin tur instiftar Carnegiefonden 1905. Där ur tas pengar som får finansiera fortsättningen. Man behöver göra om läkarutbildningen i hela USA, göra den enhetlig i alla delstater och modernisera upp den genom att bl.a. införa kunskapen om syntetiska mediciner.

Till detta behövs en ny man och man handplockar därför pedagogen Abraham Flexner som offentligt och i skrift redan tidigare kritiserat det amerikanska utbildningsväsendet. Flexner, som hade invandrat från Tyskland, skulle dessutom kunna inhämta information om den betydligt modernare läkarutbildningen där.

Carnegiefonden bekostar Abraham Flexners arbete med att resa runt till samtliga 155 läkarutbildningar i USA där han inspekterar och granskar deras innehåll.

1910 är Flexnerrapporten klar. Den baseras på Abraham Flexners inspektion av samtliga 155 läkarutbildningar i USA och Kanada. Utan några som helst medicinska kunskaper underkänner han mer än hälften av alla medicinska högskolor. Dessa baseras på en läkekonst med en nästan tvåtusenårig erfarenhet och med rötter i den gamla grekiska läkekonsten men utmålas nu som ovetenskapligt kvacksalveri.

Rapporten talar om att förnya, ändra och centralisera de medicinska institutionerna. En standardiserad läkarutbildning baserad på den allopatiska sjukvården (dagens skolmedicin) och naturvetenskapligt tänkande bör få legitimitet i USA och Abraham Flexner utser John Hopkins University som förebild. Klingar namnet bekant?

John Hopkins-universitet, grundat 1876 efter tysk modell med pengar från en testamenterad donation från John Hopkins, sammanställer statistiken över alla Covid-19- smittade i hela världen dag för dag. Universitetet lade redan från start tyngdpunkt på medicinsk forskning och en ansenlig mängd nobelpristagare i medicin kommer härifrån.

Kongressen lät sig övertygas av Flexnerrapporten vars förslag blev lag.


Det behöver väl inte sägas att Rockefeller tog fram plånboken och delade ut 100 miljoner dollar (i dåtidens penningvärde!) till sjukhus och läkare för att snabba på förloppet – pengar som han fick tillbaka många gånger om när läkarna började skriva ut de nya syntetiska preparaten.

”A pill for an ill”
På kort tid bestämdes att alla läkarstudenter skulle läras samma saker och mycket handlade om de patenterade medicinerna. ”A pill for an ill” blev slagordet för den moderna skolmedicinen.

1910 – 35 tvingades närmare hälften av de utövande doktorerna slå igen och all läkarutbildning likriktades och knöts till universiteten. 1935 fanns endast 66 läkarutbildningar kvar. Inträdeskrav gjorde att endast de rikas barn hade råd till de förstudier som krävdes för att komma in. Mindre bemedlade och svarta diskriminerades på så vis. Det finns även belagt att läkare som vägrade följa de nya lagarna och fortsatte med naturmedicin och homeopati, sattes i fängelse.

Forskarna vid de medicinska institutionerna fick höga arvoden för att studera läkeväxter som botade sjukdomar. De biokemiska ämnena identifierades och så tillverkade man liknande kemiska piller i labbet och patenterade dessa. Läkemedelsindustrin var igång. Man fokuserade inte längre på individen bakom sjukdomen utan på dennes symtom som skulle behandlas och tas bort. Människan liknades vid ett fordon som gått sönder och behövde repareras. Den holistiska medicinen eller helhetsmedicinen ersattes med ett helt nytt synsätt där symtombehandlingen intog dess plats.


Endollarsedel. Foto: janeb, Pixabay.com


Var Rockefeller och hans medhjälpare onda människor?

Fyrklövern Rockefeller- Carnegie – Taylor Gates och Flexner måste delvis ses som produkter av sin tid. De var intelligenta och progressiva och de hade möjligheterna. Men – de valde fel väg, lyssnade till sina egon och dess själviska drifter och gick vilse mot ständigt ökande ekonomisk rikedom och makt. Bakom Rockefellerfamiljens falska filantropiska fasad fanns en makthunger och cynism utan like.

Berusade av sitt maktbegär och sina framgångar nådde deras grandiosa själv gudomliga höjder, ja, de ansåg sig utgöra toppen i evolutionskedjan och i sin fulla rätt att skapa och leda mänsklighetens framtid. De tog sig rätten att avsätta gudomens plats i skapelsen och istället sätta sig själva i Skaparens ställe. Andra människor var dem underlägsna och till för att ledas likt en hjord.

På baksidan av USA:s stora sigill (statsvapen) från 1782 finns en pyramid vars topp avbildar Guds allseende öga. Samma bild kan du se på den amerikanska endollarsedeln ovan.


Emblem för familjerna Carnegie- Rockefeller


Ovan ser du ett emblem för familjerna Carnegie- Rockefeller, hämtat från linkedin.com. Det visar på hur Carnegie- och Rockefellerfamiljen än idag uppfattar sig själva i sin maktfullkomlighet och hur de intagit gudsögat plats med rätt att styra över världens folk.

I den tredje delen av Skolmedicinens historia kommer jag att göra ytterligare datorresearch och försöka följa upp spridningen av Rockefellers läkemedelsindustri ut i världen. Jag kommer också att berätta hur dess förbindelse med Kina uppstod, något som är aktuellt nu i coronatider.



Länkar
Skolmedicinens historia - Del 1
Video: How Andrew Carnegie Became The Richest Man In The World
Prenumerera på 2000-Talets Vetenskap för endast 280 kr per år så kan du ta del av djupgående artiklar om naturlig hälsa och miljö!


Startsida