Lin och hampa Två urgamla kulturväxter som har fått ny betydelse, denna gång i hälsans tecken. De flesta i vårt land (dock inte våra läsare) förknippar fortfarande fett med något negativt - med övervikt och dess följdsjukdomar. Men det är en allvarlig missuppfattning. Vi måste hjälpas åt och informera om hur livsviktigt det rätta fettet är.
Udo Erasmus
Denna artikel blir därför en uppföljare till artikeln om den kanadensiske pedagogen Udo Erasmus som fanns publicerad i 2000-Talets Vetenskap nr 4-99. Då betonade Udo Erasmus hur viktigt det är att vi får i oss de två viktigaste - de essentiella - fettsyrorna. De är essentiella därför att kroppen kan själv inte framställa dessa två - som linolsyra och alfalinolensyra. Udo uppskattar att majoriteten av vår befolkning lider brist på dessa två fettsyror, därför att livsmedelsindustrin antingen tar bort dem eller förstör dem - allt för att deras produkter ska få så lång hållbarhet som möjligt och se fräscha ut i butiken. Två av de äldsta kända kulturväxterna som odlats av mänskligheten för många olika ändamål och som också innehåller stora halter av de essentiella fettsyrorna är lin och hampa.
Lin
Det finns två olika sorters lin, spånadslin och oljelin. Oljelinet har en högre oljehalt på 40 - 46% medan spånadslinet ligger på 36 - 40%. Spånadslinet ger längre fibrer än oljelinet men ger också en lägre fröskörd.
Båda sorterna är lätta att odla i Sverige men oljelinet kräver mer värme för att nå full utveckling och odlas därför mest i södra-mellersta Sverige. För att fibrerna ska bli jämna och ha en hög kvalité krävs det kontinuerlig vattentillgång, en årsnederbörd runt 450 - 750 mm är lämplig för lin. Vid blomning och när fröet mognar är det känsligt för frost. Även höga temperaturer, över 30° C, kan skada frösättningen vid slutet av blomningen.
Man hör och ser tydligt när oljelinet är moget för då är kapslarna torra och fröna skallrar omkring inne i dem. Hur bra kvaliteten är på oljelinet beror bland annat på dess jodtal. Fröets vattenhalt är då cirka 30%: Jodtalet visar hur mycket syre som behövs för att man ska kunna mätta dubbelbindningarna i fettsyrorna linolsyra och alfa-linolensyra.
Viktiga fettsyror
Fettsyrasammansättningen i linfröoljan består till största delen av fleromättat fett. Alfa-linolensyra (omega-3-syra) utgör 54%. Den innehåller också 18% av linolsyra (omega-6) och oljesyror (omega-9) 10%.
Man skördetröskar oljelinet och därefter måste det omedelbart torkas så man uppnår en vattenhalt på maximalt 7-8% för en säker lagring. Vattenhalten ska vara låg så att inte fröet gror, men inte för låg för då blir utbytet av fettsyror vid pressningen lägre. Den kan både kall- och varmpressas. Men linfröolja är känslig för härskning då den innehåller så höga halter av de fleromättade fettsyrorna Den ska inte utsättas för syre, ljus eller värme. Därför bör den kallpressas och hällas på mörka flaskor där man använder sig av gasfyllda flaskor för att förhindra syretillträde. Linfröoljan ska hållas kyld. När vi får i oss linfröolja med födan eller tar 1-3 tsk per dag så omvandlas en del av de essentiella fettsyrorna till de för bland annat nervsystemet så viktiga fettsyrorna som EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dekosahexensyra), som båda är omega- 3 syror, och också till GLA (gammalinolensyra) som är en omega-6 syra.
När det gäller priserna på linfröolja så kostar en flaska knappt 100 kronor för 250 ml. För storförbrukare - eller om man slår sig samman ett par familjer är det ekonomiskt mycket fördelaktigare att köpa linfrön direkt från bönder eller Lantmännen och själv pressa upp veckobehovet. Täbypressen har tillverkat en hushållspress som man antingen köper komplett för 8500 kronor eller köper man en tillsats som går att koppla till Electrolux assistenter. Tillsatsen kostar knappt 6000 kronor. Då kan man köpa linfrö för 10 kronor/4 kg vilket ger en liter linfröolja för 10 kronor litern, dessutom så färsk som man vill ha den. De tre kg som blir över är ett bra fodertillskott till husdjuren.
Med tanke på att en majoritet av människorna i västvärlden har ett kroniskt omega-3 underskott skulle det vara oerhört intressant att se vad som skulle ske om alla svenska kommunala storkök investerade i en egen oljepress för att servera salladen med omega-3 tillskott. Detta vore kanske det billigaste alternativet för att bland annat bekämpa hjärt- och kärlsjukdomar.
 |
| Udo Erasmus är näringsterapeuten som har specialiserat sig på fetter, kolesterol och essentiella fettsyror. Han är grundaren till företaget Udo's Choise och har skrivit flera böcker om fetter och hälsa som har sålts i över 250 000 exemplar. |
Hampa
Hampans hemland är Asiens centrala delar och den har odlats i cirka 10 000 år. I Sverige är växten klassad som drogväxt för att den innehåller berusningsmedlet tetra-hydrocannabinol (THC). Odling av hampa är helt förbjuden i Sverige för kommersiellt bruk men sedan två år tillbaka pågår ett treårigt försök med industrihampa i Sverige. Denna försöksodling syftar till att ta reda på vilka odlingsmöjligheter hampan har i olika delar av landet.
Man får bara använda sig av sorter som är godkända av EU och THC-halten måste understiga 0,3%. Resultatet från 1999 visade på ett bra skördeutfall, hög fiberavkastning och med knappt detekterbara, låga halter av THC. Det bästa med industrihampan är att det är en förädlad sort av hampväxten, Cannabis sativa, som innehåller ytterst små mängder av av narkotiska ämnen.
[Redaktionens anmärkning: Reglerna kring hampa har ändrats sedan denna originalartikel utkom. I Sverige samt i övriga EU är industrihampa numera laglig om den uppfyller vissa krav. Kraven innefattar att bonden som odlar har tillstånd att odla hampa, att fröna som bonden använder är certifierade och att THC-halten i hampan som odlas inte överstiger 0,2%. Läs mer på jordbruksverkets hemsida här.]
Hampan rik på fettsyror
Hampsäd är grön, rik på klorofyll och rik på magnesium, kalium, svavel och andra viktiga mineraler.
Det som gör den så intressant för Udo Erasmus är att den innehåller omega-3, omega-6 och omega-9 fettsyror. Detta är de nyttiga fleromättade fettsyrorna vi måste få i oss via födan för att må bra och bygga upp våra egna cellmembran och därmed celler.
Man kan räkna med 15-20 gram om dagen för att täcka behovet och det motsvaras av 3-4 teskedar dagligen. Av de fettrika fröna framställs hampfröolja och den torra återstoden blir hampfrökakor, kraftfoder för kreatur.
Optimal balans
Hampfröoljan har ett 3:1 förhållande mellan de två essentiella fettsyrorna alfa linolensyra (LNA; omega-3) och linolsyra (LA; omega-6). Detta gör att det blir en optimal balans mellan de två fettsyrorna. Oljan innehåller ingen THC och är en av de sällsynta källorna till gamma-linolensyra (GLA). GLA finns annars bara i större mängder i svartavinbärsfrön, fiskleverolja, spirulinaalger och modersmjölk.
Ska ätas kall
Hampoljan är en utmärkt växtolja som kan ersätta fiskolja för man behöver inte vara rädd att den kan vara miljöpåverkad, vilket kan vara fallet med fiskoljan. Hampoljan är ingen matolja som ska värmas upp utan mer för att användas kall som i t.ex. salladsdressing. Både alfa-linolensyra och linolsyra är känsliga för ljus, syret i luften och höga temperaturer. Därför blir de mer giftiga än nyttiga när vi steker i dem.
Orsaken torde stå att finna i att dubbelbindningarna som är i cis-form omlagras till s.k. transbindningar, dvs de samma som livsmedelsindustrin åstadkommer när de medvetet förstör raps- majs- och solrosoljans omegafettsyror för att margarinet och matoljorna ska få lång hållbarhetstid. Att sedan konsumenterna får sin livstid förkortad i motsvarande grad har man kanske inte ens tänkt på. - Det är nödvändigt att framställa essentiella fettsyreprodukter med mycket stor omsorg för att få ut det bästa resultatet av fröna, betonar Udo Erasmus.
Hampan jordförbättrare
Hampan har förutom sina oljerika frön flera andra egenskaper som gör den intressant. Den har jordförbättrande egenskaper och kan odlas flera år i rad. Hampan trivs i flera klimat. Det blir lika bra odlingsresultat i Finland som i Kanada. Det finns inga undersökningar gjorda på om kravodlad hampa skulle ha högre kvalité än den som blir konstgödslad. Under en växtperiod på 100 dagar kan hampan bli upp till fyra meter hög. Hampan har ett inbyggt kemiskt försvar mot nästan alla skadedjur och ogräs och därför behövs inga pesticider. Den har höga krav på kväverik jord.
Fibern hos hampa är längre och starkare än linets. Den kan användas till pappersframställning och den ger fyra ggr så mycket papper som samma yta skog. Det är den mest naturliga mjukfibern med de två egenskaperna att den är både hållbar och mjuk. Därför har den användningsområde som tygfiber i exempelvis mjuka underkläder likaväl som grundmaterial för trossar och segel. Man har funnit att hampafibern har samma styrka som metalltråd och glasfiber.
Hampan skulle därför vara en kulturväxt som kunde komma till användning inom textilindustrin, färgindustrin, byggmaterialindustrin, pappersindustrin, möbelindustrin, livsmedel och hälsosektorn. I Kina tillhör hampafrön vid sidan om ris och hirs de tre viktigaste spannmålen än idag.
Artikeln är en återpublicering av en artikel i 2000-Talets Vetenskap nr 4 år 2001.
Läs mer!
I nummer 3 och 4 år 2019 och nummer 1 år 2020 kan du läsa en djupgående artikel om CBD olja och cannabinoider. Här kan du beställa alla tre tidningarna.
länkar
Udo Ersamus hemsida
Udo's Choise
