Kan luftfuktigheten bromsa COVID-19?

Datum: 2020-04-09  |   Författare: 2000-Talets Vetenskap

Redan Hippokrates, läkekonstens fader, kunde konstatera att många sjukdomar verkade avta i samband med sommarens ankomst. Säsongsinfluensor tycks vara koncentrerade till vinter och tidig vår – en tid som kännetecknas av kyla och låg luftfuktighet.

Studier har visat att virus som sprids i luften smittar mer effektivt ju lägre luftfuktigheten är. Orsaken är inte helt klarlagd men en vanlig förklaring är att viruspartiklarna kan färdas längre i torr luft än i fuktig luft samt att torrare slemhinnor är känsligare för infektioner.

En studie vid University of Edinburgh konstaterade redan för tio år sedan att tre av fyra testade coronavirus spreds som mest mellan december och april. En av forskarna, den brittiske virologen Sandeep Ramalingam, menar att virus som har ett skyddande hölje (alla coronavirus) uppvisar ett väldigt tydligt säsongsmönster och att det är något med detta membran som är extra känsligt för variationer i luftfuktigheten. Virussjukdomar vars utbrott är lika vanligt under hela året verkar orsakas av en virustyp som saknar detta membran.

År 2010 bekräftade forskning vid University of North Caroline tidigare studier som har visat att en relativ luftfuktighet (RH, Relative Humidity) på runt 50 % orsakar en högre inaktivering av coronavirus än en mycket lägre (20 %) eller mycket högre (80 %) RH. Virusets överlevnad på en yta av rostfritt stål var 28 dagar vid 20 % RH medan överlevnaden vid 50 % RH var endast ca tre dagar.

Virusets inaktivering var även beroende av temperatur. Vid 20°C var inaktiveringen högre än vid 4°C oavsett RH. Luftfuktigheten verkade dock vara den faktor som hade störst effekt.

Forskare vid University of Maryland har funnit att spridningen av COVID-19 har haft den största utbredningen i områden med kallt klimat (5-11°C) och låg luftfuktighet (3-6 g/kg). Forskarna har utifrån data tagit fram en geografisk modell som potentiellt kan visa var liknande virus kan komma att få sin största utbredning.

Vad är optimal luftfuktighet?


Relativ fuktighet anger bara hur många procent vatten det finns i luften vid en specifik temperatur i förhållande till hur mycket fukt som luften kan hålla vid just den temperaturen.

Luftens faktiska innehåll av vatten är beroende av temperatur och lufttryck. Eftersom lufttrycket är relativt konstant är det i praktiken temperaturen som är avgörande. Ju högre temperatur desto mer vatten kan luften innehålla.


Hur mycket vattenånga som maximalt kan finnas i gasform vid olika temperaturer.


Luft med en relativ luftfuktighet på 40 % vid 23°C kan innehålla omkring dubbelt så mycket vatten (7,05 g H2O/kg) som luft med en RH på 80 % vid 0°C (3,36 g H2O/kg). Därav är vinterluften mycket torrare trots att man då kan se siffror på närmare 100 % RH.

Det går därför inte att ange en exakt optimal relativ luftfuktighet om man inte anger vid vilken temperatur som avses. Vanliga rekommendationer vid rumstemperatur (20°C -22°C) brukar ligga mellan 45 % och 55 % RH vilket innebär ett totalt fuktinnehåll på mellan 6,48 och 8,97 H2O/kg vid normalt lufttryck (1013.25 hPa).

Långvarig låg luftfuktighet är associerad till flera olika problem som bland annat torrsprickor, torra slemhinnor, astma och andningsproblem, snarkningar, allergi, virusinfektion. Även långvarig hög luftfuktighet innebär risker som mögel, bakterier och kemiska interaktioner.



Tips:

På vädertjänster som klart.se finns information om den aktuella luftfuktigheten i din kommun.

En hygrometer mäter luftfuktigheten och finns till en låg kostnad att få tag på i butiker som till exempel Clas Ohlsson eller Kjell & Company

I 2000-Talets Webbbutik kan du som medlem köpa en luftfuktare till särskild medlemsrabatt.

Planetcalc kan du automatiskt räkna ut luftens specifika innehåll av vatten och den relativa luftfuktigheten.
Prenumerera på 2000-Talets Vetenskap för endast 280 kr per år så kan du ta del av djupgående artiklar om naturlig hälsa och miljö!


Startsida