Funktionsmedicinen är en gren inom medicinen som är förankrad i biokemisk vetenskap. Den har utvecklats under mer än 20 år i USA under ledning av Dr. Jeffrey Bland, tidigare forskningschef för Linus Paulinginstitutet vid State University of Oregon. I Sverige finns det många näringsterapeuter och näringsmedicinare som arbetar efter funktionsmedicinens principer. Patrik Söderqvist, IFM-kliniken i Göteborg, skriver här en översiktsartikel om funktionsmedicinens teori och praktik.
Peter Wilhelmsson och Ingrid Franzon vid IFM-kliniken i Falun har sedan många år varit starkt drivande krafter för att sprida kunskap om kostens, kosttillskottens, miljöns och livsstilens betydelse för hälsan [1]. Nyligen utkom Peter Wilhelmsson med ”Näringsmedicinska Uppslagsboken” – ett storverk som krävt över tio års arbete.
Varje år samlar den internationella funktionsmedicinska kongressen i USA ca 800 deltagare [2]. Majoriteten är kliniskt arbetande läkare och universitetsforskare. Resten är naturopathic doctors, kiropraktorer, naprapater, akupunktörer, näringsterapeuter och dietister.
Funktionsmedicinen ser de flesta kroniska och långvariga sjukdomar och symptom som följden av en längre tids belastningar och obalanser i kroppens mikrobiologiska och biokemiska processer samt dess organsystem. Den påverkan vår emotionella/ psykosociala tillvaro har på kroppens kemi påverkar bilden. En funktionsmedicinskt arbetande läkare eller terapeut använder sig därför av diagnostik och tester som kan påvisa stress och obalanser i vår biokemi och mikrobflora, kanske långt innan det gått så långt att det medför en sjukdomsdiagnos.
Funktionsmedicinens analysmetoder
Förutom traditionell skolmedicinsk diagnostik och funktionsmedicinska lab-tester, används inom funktionsmedicinen ett batteri av olika undersökningsmetoder. Här ska jag kortfattat redogöra för några av dessa analysmetoder.
• BTA, eller Biological Terrain Assessment: Denna test mäter tre olika variabler; elektrisk ledningsförmåga (resistivitet), redoxkapacitet och pH i blod, saliv och urin. Resistiviteten i kroppsvätskorna beror bland annat på tillgången till mineralsalter som kan förmedla elektrontransporten, en av alla våra livgivande biokemiska processer. Redoxkapaciteten reflekterar bland annat vilket grundskydd mot fria radikaler – så kallad oxidativ stress – testpersonen kan ha. Redoxkapaciteten speglar bland annat vilken buffert vår kropp har när den handskas med toxiska ämnen som bildas dagligen i vår kropp och som vi får i oss från miljön. pH, surhetsgraden, i olika vävnader och kroppsvätskor har en avgörande betydelse för hur väl olika biokemiska processer i vår kropp fungerar.
De uppmätta testvärdena i BTA-apparaten bearbetas sedan i en datorbaserad programvara där hänsyn tas till biokemiskt påvisade samband mellan de olika mätresultaten och olika biokemiska variabler i kroppens fysiologiska funktioner. Testen är en funktionstest avsedd att belysa belastningar i kroppens biokemi, så att tidiga och förebyggande åtgärder kan sättas in.
• Bioimpedansundersökning: Denna test är ett enkelt och effektivt kliniskt verktyg att mäta kroppsfett i syfte att få en allmän indikation om cellernas ”grundhälsa” och vätskebalans. Testet är utvecklat av forskare på ett amerikanskt universitetssjukhus. Testen används för att jämföra varje individ med sig själv över en tidsaxel, så att förändringar kan påvisas och noteras. De uppmätta värdena för resistens och impedans korreleras i testapparatens databas med de inmatade variablerna ålder, längd, vikt och kön och visar på kalkylerade värden som torde ligga relativt nära sanningen, så länge inte testpersonen är alltför dehydrerad, eller extremt övereller underviktig. Testet används för att objektivt kunna följa upp olika effekter av den vård och rekommendationer vi ger. Vid viktreduktion kan ses om patienten förbränner fett eller muskler, och hur kroppen reagerar allmänt på cellnivå av de rekommenderade kost-, kosttillskotts- och livsstilsförändringarna. Bioimpedans är ett kliniskt effektivt testverktyg utvecklat och använt inom universitetsmedicinen i USA sedan många år.
• HRV - Heart Rate Variability test: HRV är en analysmetod som används inom både universitetsforskningen och kliniskt av tusentals vårdgivare världen över. Den utvärderar objektivt aktiviteten i det autonoma nervsystemets sympatiska och parasympatiska grenar. Publicerade vetenskapliga studier har visat på samband mellan olika förändringar i hjärtrytmvariabilitet och olika hälsorisker och stresstillstånd.
• Mörkfältsmikroskopering av levande blod: Mörkfältsmikroskopering innebär att blodet, utan någon behandling av det färska blodpreparatet, ”färgas” med ett speci- ellt ljusfilter, vilket medför att vissa strukturer och mikroorganismer som inte syns vid traditionell mikroskopering framträder tydligt.
Mörkfältsmikroskopering ger en uppfattning om graden av belastning av den inre miljön och fungerar som ett verktyg för uppföljning av effekten av kost- och livsstilsförändringar.
De olika mikroberna som ses vid mikroskoperingen och deras livscykler har kartlagts av flera oberoende europeiska forskare. Den tyske professorn i zoologi, Günther Enderlein (1872–1968) hann under sin levnad producera över 500 vetenskapliga artiklar [3]. Hans banbrytande upptäckter av en rik mikrobflora i blodet har sedan dess negligerats och glömts bort av medicinvetenskapen.
Analyser av mag-tarmfloran
På IFM-klinikerna använder vi oss av flera olika lab-tester [4], som bland annat diagnostiserar obalanser i tarmens bakterieflora, ”läckande tarm” – ökad permeabilitet i tunntarmslemhinnan – något som kan öka inflödet av allergena substanser och toxiner från tarmen till lymf- och portvensystemet och som därmed orsakar en belastning för vår lever och vårt immunförsvar, samt bidrar till obalans på fettsyror, mineraler, aminosyror m.m. Cirka 65 procent av kroppens immunvävnad är lokaliserad till tarmen, främst tunntarmen.
Det finns ungefär lika mycket nerver i tarmen som i ryggmärgen. Vi bär på ca 1,5 kilo tarmbakterier som äter av den föda de erbjuds i tarmen och producerar kemiska ämnen som interagerar med immuncellerna i tarmens lymfvävnad, den s.k. GALT, Gut Associated Lymphoid Tissue. Vårt hormonsystem, immunsystem och nervsystem kommunicerar med varandra med samma kemiska budbärare. Vår matsmältning, tarmhälsa och föda har stor betydelse för vår långsiktiga hälsa.
Tarmdysbios – obalans i tarmfloran – är vanligare än man tror. Den innebär att potentiellt symptom- och sjukdomsframkallande mikroorganismer tagit överhanden över laktobaciller, bifidobakterier och andra tarmvänliga mikrober. En sådan tarmdysbios kan leda till mer eller mindre grava störningar av hela kroppens biokemi. Överväxt av jästsvamp i tarmen är vanligt förekommande, liksom belastning med störande bakterieformer och parasiter. Ca 30 procent av de avföringsprover som vi skickar in för laboratorieanalys visar på förekomst av parasiter och svamp- och bakterieöverväxt är ännu vanligare. Samtidigt ser vi i de flesta fall brist på godartade laktobaciller och/eller bifidobakterier.
Allergi
En störd tarmflora och belastningar med toxiner kan enligt många studier bidra till många former av allergier. Vad gäller ”äkta”, IgE-medierad allergi, så är det enligt vetenskapen sannolikt så att den i de flesta fall är livslång. Många näringsämnen, till exempel vitaminerna C, B6, E samt zink, gurkmeja och bioflavonoider kan dock reducera histaminfrisättning. I princip vilket livsmedel som helst kan utgöra en allergen för en enskild individ. Varierande grad av framför allt IgG-medierad, så kallade typ 3-allergi, mot olika livsmedel är mycket vanligt. Många av våra allergiska patienter vittnar om att de fått en betydande lindring av
sina allergibesvär efter kostomläggning och intag av örter och kosttillskott.
Funktionsmedicin i korthet
Funktionsmedicinen bygger i korthet på följande principer i synsätt och behandlingar.
• Biokemisk individualitet. Insikt om att vi som individer uppvisar våra unika metaboliska (ämnesomsättnings-) funktioner, som uppstår som en effekt av varje individs unika genetik och påverkan av yttre och inre miljöfaktorer.
• Patientcentrerad medicin som betonar vård och behandling av hela patienten framför behandling av endast sjukdom.
• Dynamisk balans mellan inre och yttre påverkande faktorer.
• Nätverksliknande interrelationer mellan olika fysiologiska faktorer. En överväldigande mängd publicerade studier visar att vår kropp fungerar som ett orkestrerat nätverk av interrelaterade system, istället för att våra olika organsystem fungerar var för sig utan att nämnvärt påverka varandra.
Vi vet idag t.ex. att obalanser i vårt immunförsvar kan bidra till hjärt- och kärlproblem, att en obalanserad kost kan leda till hormonobalanser och att miljögifter kan bidra till utvecklingen av neurologiska sjukdomar som Parkinssons sjukdom, nyligen aktualiserat med de parkinssonsdrabbade arbetarna som efter en ytterst segdragen rättsprocess fick rätt till arbetsskadeersättning efter exponering för toxiska ämnen i sitt yrke.
• Vilken lämplig skolmedicinsk och/eller komplementärmedicinsk behandling som helst som kan hjälpa en individ till en bättre hälsa kan tillämpas. Stor hänsyn tas till miljö- och kostfaktorer m.m.. Nödvändiga bristnäringsämnen tillförs i terapeutiska doser.
Läs fortsättningen på denna artikel genom att beställa nummer 4/2007 på denna adress.
Artikeln är en återpublicering av en artikel ur nummer 4/2007 av 2000-Talets Vetenskap. Som medlem kan du läsa hela artikeln genom att logga in som medlem här..
Länkar
Funktionsmedicinska kongressen i USA
IFM-klinikerna
Hitta funktionsmedicinsk terapeut i Spira registret
Näringsmedicinska terapeutförbundet
